But for now. Here goes. Magnet.

Edit: Actually, I think I’ll try to host my music directly here at the blog. At least I will make everything available for streaming. So here goes. Again. Magnet.

Jag kände honom förstås inte, men jag har läst så mycket av det han skrivit om musik att det nästan känns som en vän har gått bort. Framför allt tänker man på livets förgänglighet, det blir ju så såna här gånger. Och det känns så sorgligt. All denna musik han älskade, nu får han inte höra den mer.

58 år. Man ska inte dö när man är 58. Man ska dö när man är 88. Eller 98. Inte 58. Cancer är bara för jäkligt. Människor som det egenligen inte är något fel på, de rycks bara bort.

Tills vidare kan jag varmt rekommendera en djupdykning på hans hemsida. Där kan man bli sittande länge, inte minst under kategorin Höjdpunkter.

Och själv har jag inte blivit så berörd av ett stycke musik på flera år som av Elbows One day like this. Att skriva positiv musik utan att bli fånig är alltid svårare än att skriva deppsodalåtar.

Bra bok, för övrigt. Jag har inte lyssnat så mycket på Håkan tidigare, inser nu att det var ett misstag. Har laddat ner alla plattor. Och snyftat mig igenom ett otal liveversioner av Nu kan du få mig så lätt på YouTube.

Den här från Lund är riktigt bra!

The main purpose of this blog will basically be to just share my life with… well, myself, I think. I’ll write for me, and nobody else. At least that’s what I set out to do. Topics can be just about anything. We’ll se were it goes.